Första sidan

Artiklar & dokument

VILKA SKYDDAS AV STRÅLSKYDDSINSTITUTET?

Det trådlösa kontoret med ficktelefoner som har erövrat både privat och statlig företagsamhet har i dag fått dammet att lägga sig på deÊgamla hederliga Belltelefonerna. Tekniken med sändarantenner i kontorets olika korridorer gör att man kan gå och prata, prata på toaletten - kort sagt: den anställdeÊblir tillgänglig överallt inom arbetsplatsen.

På en del håll, däribland inomÊfackförbundet SIF (som har många elöverkänsliga medlemmar, minst 10%) har den här utvecklingen inte mottagits med oblandad glädje. Oavsett om man pratar i telefon eller ej så översköljs nämligen de anställda med ett elektromagnetiskt, pulsat, fält, oavbrutet under hela tiden som man befinner sig på jobbet. I februari -99 slogÊSIF:s miljöombudsman Bruno Hagi larm om förhållandet och gav i intervjuer i media en skarp varning för följderna av en exponering dagarna i ända på arbetsplatsen via de trådlösa systemen, DECT. Han påpekade bl.a. attÊmagnetfälten från dessa system är många gånger högre jämfört med vanliga mobiltelefoner.

Den svenska tillverkningsindustrin av DECT-system svarade med ett ramaskri, och tillbakavisade alla farhågor, och bland annat påpekade man att i SIF-huset i Stockholm där Hagi arbetade så fanns just ett DECT-system. SIF organiserar många medlemskategorier, däribland många som jobbar just på DECT-industrin. Förutom ett samlat motanfall i media så organiserade man också ett informellt anfall rakt upp mot SIF-ledningen. Ledningen fick kalla fötter och Bruno Hagi fick mycket stryk därför att han inte hade förankrat sitt utspel inom ledningen för SIF. Detta var slutet på ett mycket framgångsrikt arbete där Hagi åkt land och rike runt för att skapa en kontorsmiljö där de elektromagnetiska fälten inte riskerar tjänstemännens hälsa. Och han tvingades att ta ut en förtida pension från sin tjänst för att inte malas ner i den enorma turbulens som hans uttalande hade orsakat.

För vilka arbetar SSI?

Statens Strålskyddsinstitut, SSI, som anser att både mobiltelefoner, masterna och DECT-systemen är ofarliga, ja till och med GARANTERAT ofarliga, gav givetvis industrin sitt fulla stöd, och påpekade i media att Hagi var helt fel ute. SSI har hela tiden varit en mycket aktivistisk ofarlighetsapostel för mobiltelefonin, hela tiden i ett nära samarbete med den industri de är satta att hålla tillsyn över, men också genom ett antal uppdragsmätningar åt (de är alla hemligstämplade: SSI:s uppdragsverksamhet går inte att granska, så ej heller honoraren förstås...)

Fler forskare på elektromagnetiska fält och hälsa gav dock Bruno Hagi sitt stöd. En av de var docent Kjell Hansson-Mild, själv uppdragsforskare och sedermera lierad med Telia i dess vetenskapliga råd. Mild, som har uttalat sig mycket i media och inte sällan på uppseendeväckande motsägande sätt, gav denna gång Bruno Hagi i det närmaste ett hundraprocentigt stöd, han varnade för konsekvenserna av de trådlösa systemen och påpekade att det fanns anledning till stor eftertänksamhet.

På Statens Strålskyddsinstitut blev bestörtningen stor över att Kjell Hansson-Mild bröt den underförstådda överenskommelsen om att DECT-systemen var ofarliga. Man skrev bland annat (SSI/Gösta Jonsson 5/2-99):

(Uteffekten från) "DECT-telefonerna...är avsevärt lägre än den maximala uteffekt som mobiltelefonen avger... Dect: 10 mW och Mobiltelefon: 250 mW."

SSI skriver att den "uppvärmning som därvid uppstår (i hjärnan) är betydelselös" och att "det inte är möjligt att överskrida gränsvärdet.... (eftersom exponeringen) blir tusentals gånger lägre."

Retoriska frågor

Kjell Hansson-Mild svarade bland annat(6/2-99):

"Givetvis är det den effekt telefonen avger som är det intressanta, och i så fall avger GSM (vanlig mobil, min anm. JÅ) 1 mW (men) ...kan ge upp till 2 W i pulsen... Du hänvisar till att DECT uppfyller gränsvärdet. Vilket gränsvärde???? De uppfyller en rekommendation från ICNIRP om allmänhetens exponering, och detta värde är synnerligen dåligt underbyggt. Tar du på ditt samvete att säga att exponering av DECT dag ut och dag in, timmer per dag, i flera år inte harÊnågon som helst effekt på folk?? ...Jag förväntar mig att detta brev diarieförs och att jag snarast får svar på ovanstående frågor."

En viss kris lär nu ha uppstått på SSI eftersom Kjell Hansson Mild nu anslöt till vad några andra forskare (fr.a.Olle Johansson, Lennart Hardell) i minoritet hela tiden hade sagt: se upp med varningstecknen kring mobilerna!

SSI/Lars-Erik Paulsson svarade (18/2-99) efter många överläggningar bl.a. följande:

"Din fråga om gränsvärden är retorisk... men det är helt klart att någon bättre eller mer välgrundad samlad bedömning finns inte."

Sedan anför SSI en ökänd industriforskare från WHO, Michael Repacholi som liksom av en "händelse" besökte Sverige veckan innan:

"Jag har saxat följande stycke ur TT-telegram 999212: "Michael Repacholi ville dock tona ned de påstådda riskerna med strålningen från mobiltelefoner, radiobasstationer och trådlösa så kallade DECT-telefoner..." Och "Enligt Computer Sweden 999215 tillskrivs han också följande uttalande: ... det finns därför ingen anledning att begränsa människors användande av mobiltelefoner... han framhåller dock att efterlevnaden av internationella standarder och gränsvärden är väsentlig..."

SSI/Paulsson säger också att "Vi har inte sagt att exponering av DECT dag ut och dag in, timmar per dag, i flera år inte har någon som helst effekt på folk. " (trots den obegränsade användningen som den citerade industriforskaren Michael Repacholi SSI med gillande anför!)

Varför denna rappakalja?

Det som hedrar Kjell Hansson-Mild är förstås att han slår ned på SSI:s och industrins påstående om att det endast är värmeskador från mikrovågorna som ska räknas - trots att en mängd människor känner yrsel, huvudvärk och koncentrationssvårigheter utan att de har den ringaste värmekänsla från mobiltelefonsystemen. Och att därför de framräknade riktvärdena är totalt missvisande. Han kunde också ha sagt: vilka risker löper en gravid kvinna som närmare nio månader arbetar i ett DECT-system som oavbrutet bombarderar fostret med mikrovågsstrålning under hela arbetsdagen?

Den frågan har jag själv ställt i ett par omgångar till Trollhättans kommun, årets svenska miljökommun 1999. Jag gjorde det bland annat därför att många anställda i kommunhuset ärÊ oroligaÊöver DECT-systemet, och har en hel del neurologiska problem. Men på kommunen hänvisar man då till kommunhälsan, som hänvisar till SSI som hänvisar till - Repacholi.

WHO-experten på mikrovågsstrålningen, Michael Repacholi, har nu avgått från sin post, svårt diskrediterad av sitt industriella samröre med den industriÊvars produkterÊhan skulle kontrollera. Han går numera allmänt under namnet "Rappakalja" och anses nu också förbrukad av till ochÊmed den industri som förr kunde citera hansÊ"vetenskapliga auktoritet."

RAPPAKALJAN VID SSI FORTSKRIDER DOCK MED OFÖRMINSKAD KRAFT!

Jan Åberg