Dentala material i endodontisk praxis

Om verkligheten – bilder, föreställningar och förvrängningar

Bengtsson, Ulf
Dentala material i endodontisk praxis. Utgåva 1.
Original article
LiTH-IKP-I-137. 1990.

En "utgivarnot":
Vad stoppar tandläkarna i sina patienters munnar? Det är en ovanligt intressant fråga, för det är ingen som kan svara på den. Patienterna litar på att tandläkaren vet vad det är för något, men i själva verket har han eller hon lika liten vetskap som patienten om innehållet, för allt deklareras inte, och tillverkarna av dentala material vill inte berätta allt. Konkurrensskäl är en orsak som uppges. En liten historia kan illustrera att detta inte är helt oproblematiskt.
En patient reagerade efter en behandling hos sin tandläkare, och var övertygad om att det var något i behandlingen som fick henne att reagera. En noggrann undersökning av alla för honom tänkbara förklaringar gjordes av tandläkaren, men ingen rimlig förklaring framkom. Tandläkaren tog kontakt med tillverkarna av de material som hade använts, men de hade ingenting att bidra med. Patienten gav sig inte, utan kontaktade själv tillverkarna och krävde att få innehållsdeklarationer på allt som brukats. Man ville inte lämna ut dessa, men patienten var envis, och till slut fick hon kopior. Då visade det sig, att det som tandläkaren använt att stryka på den behandlade tanden innan fyllningen gjordes innehöll ett azofärgämne, som patienten inte tålde. Till saken hör att azofärgämnen varit förbjudna i livsmedel sedan 70-talet (ett förbud som i EU-harmoniseringens namn numera är upphävt). I en del tandvårdsmaterial och läkemedel har de ändå använts under denna tid. Redan av sammanfattningens inledning framgår, att detta med förbud som inte gäller, fastän de kanske borde göra det, inte är ett isolerat eller udda fenomen. Försiktighetsprincipen tillämpas olika (godtyckligt!) och konsumentskyddet är knappast väl tillgodosett i vårdapparaten. I synnerhet gäller det inom tandvården, där tandläkarna inte ens blir upplysta om vad de stoppar i patienternas munnar. Mot den bakgrunden är det svårt att undgå ett fundamentalt ifrågasättande av tandläkeriets vetenskapliga grunder.
När det gäller materialen tandläkarna använder i våra munnar borde rimligtvis samma försiktighetsprincip gälla, som för de medikamenter läkarna förskriver till sina patienter. Förmodligen skulle det vara enklare att göra tvärtom. Dvs lätta på säkerhetskraven i fråga om medicinering. Då skulle alla sällsynta biverkningar försvinna ur FASS, ty det går alltid att argumentera för att sambandet mellan dessa biverkningar och medicinen i fråga inte är med säkerhet fastställd. Försiktighetsprincipen är ännu en godtycklighetsprincip i den meningen att industri, myndigheter och yrkeskårer ger den ett intressebaserat innehåll. Det finns goda skäl för påståendet att var och en har sin egen försiktighetsprincip. En blygsam början vore att tillämpa den försiktighetsprincip Sverige förbundit sig att tillämpa, nämligen Riokonventionen, dr artikel 15 handlar om det.
Ulf Bengtssons genomgång av de dentala materialen och deras innehåll - en sannskyldig giftkatalog (demonstreras med all önskvärd tydlighet av en snabb titt på den lexikala förteckningen över substanser) - är viktig, för den erbjuder det slags konsumentupplysning som varken myndigheter, tillverkare eller tandläkare vill eller kan ge. Mer än tio år har gått sedan genomgången gjordes, men några stora förändringar har inte skett i frga om materialen. Nr det gller regler och bestmmelser har dremot mycket hnt, t ex har Sverige gtt med i EU. Arbetet har tidigare varit tillgängligt på nätet, men länken har varit bruten. Det är med stor tillfredsställelse den görs tillgänglig igen.
BW

Innehållsförteckning.
1. Sammanfattning
1.1 Summary
2. Rotfyllning
3. Devitaliseringsmedel, spolvätskor och inlägg
3.1 Devitaliseringsmedel
3.2 Spolvätskor
3.3 Rotkanalsinlägg
4. Permanenta rotfyllnadsmaterial
4.1 Guttaperka
4.11 HG-metoden
4.12 KG-metoden
4.13 Standardiserad metod
4.2 Silverstift
4.3 Kerr Sealapex
4.4 N2 och övriga material
5. N2, TCM och RC2B
5.1 N2-metoden
5.2 Innehållet i N2 och RC2B
5.3 Systemisk spridning av ingredienserna i N2 och RC2B
5.4 Striden kring N2
5.5 Förbudet mot N2
6. Tidigare använda devitaliseringsmedel, inlägg och rotfyllnadsmaterial från 1950-talet och framåt
6.1 Devitaliseringsmedel
6.2 Inlägg
6.3 Rotfyllnadsmaterial
7. Retrograda rotfyllningar
8. Överskott
9. Tandfyllnadsmaterialens renhet
9.1 Farmakopéer
9.2 GMP
9.3 Föroreningar i tandlagningsmaterial
10. Standardisering, testning, lagstiftning och journalföring
10.1 Nuvarande standardisering och testning
10.2 Kommande standardisering och testning
10.3 Lagstiftning
10.4 Journalföring
11. Kommentarer kring dentalmaterialens biokompatibilitet
12. Referensmatris över rotfyllnadsmaterial och deras ingredienser beskrivna i vetenskaplig litteratur de senaste tio åren
13. Lexikalisk förteckning över ingredienser i rotfyllnadsmaterial
14. Korsreferenser över synonymer
15. Referenslista
16. Alfabetiskt register

Om verkligheten. ISSN 1650-9331. Utgivare och ©: Bo Walhjalt och respektive författare
onsdag 4 december 2002
Adress till denna artikel: www.gbg.bonet.se/bwf/art/endoStart.html