Bengtsson, Ulf
Dentala material ...
10. Standardisering, testning, lagstiftning och journalföring
10.1 Nuvarande standardisering och testning
ISO 6876 , Dental root canal sealing materials, är den enda standard i
kraft inom det endodontiska området
(83,
87). Standarden innehåller krav
på ingrediensernas renhet och sterilitet vilka överensstämmer med den
europeiska farmakopén. Kraven på redovisning av innehållet inskränker sig
till angivande av:"...principal components and active ingredients of
material(s)." Då det gäller biologisk testning av sealers hänvisas till
ISO/TR 7405.
Redan 1980 kom Langeland et almed ett förslag till standardiserat förfarande
vid biologisk testning av dentalmaterial (97). I Europa tillämpas fn ISO/TR
7405, Biological evaluation of dental materials
(88).
Detta dokument gäller alla dentalmaterial men är ingen standard utan en sk
teknisk rapport. Skälet anges vara den snabba utvecklingen inom området
biologisk testning av dentalmaterial. ISO/TR 7405 lägger hela ansvaret för
biologisk testning på de lokala myndigheterna i respektive land men man
hoppas att rapporten skall lägga grunden till ett gemensamt agerande länder
emellan: "This Technical Report recognizes the authority of national
governments to be responsible for the assessment of biological safety of
dental materials used in their territory, and it is hoped that it will
facilitate that task on a harmonized international basis".
Rapporten undantar i praktiken samtliga nuvarande dentalmaterial som finns
på marknaden från biologisk testning genom följande
skrivning: "Materials
certified by national and international agencies at the time of
publication of this Technical Report shall be assumed to be acceptable
unless there is evidence indicating a resonable doubt". ISO/TR 7405 ger
exempel på ett antal olika biologiska testmetoder vilka anses accepterade
för biologisk testning av dentalmaterial. Det är tillverkarens uppgift att
välja testmetoder för att visa att hans produkt är biologiskt acceptabel:
"It is the manufacturer's responsibility to determine what test(s) he
considers appropriate to demonstrate the safety of the material for the
patient".
Som ett exempel på hur testningen fungerar kan nämnas att av 17 anvisade
tester önskar NIOM se två för att ett preparat skall accepteras av
institutet
(91). Teoretiskt sett kan alltså en tillverkare
utföra 17 olika test och välja ut de två som är godkända för
presentation hos tillsynsmyndigheten medan de 15 underkända inte presenteras.
Resonemanget är något haltande eftersom flera tester är
närbesläktade och sannolikt skulle visa samma resultat. Alla tester är inte
heller applicerbara på alla typer av material. Påståendet visar
ändå på en betydande svaghet hos ett system som så totalt bygger
på producentens goda vilja.
En Draft International Standard, ISO/DIS 6877 Dental root canal obturating
points, gäller dentalmaterial för endodontiskt bruk (89). Observera att
detta dokument inte är en fastslagen standard ännu utan en
"remisstandard". Standarden avser rotfyllnadsmaterial av metall eller
polymer utformade som stift eller tunna, långsträckta koner, sk points.
Guttaperkapoints, det vanligaste rotfyllnadsmaterialet i Sverige, kommer
alltså att beröras av denna standard då den fastläggs.
Inga krav på ingredienser eller deras renhet framförs i ISO/DIS 6877.
Kraven på innehållsförteckning av rotfyllnadsmaterialet utgöres av
följande: "The manufacturer shall supply the following information: ...an
indication of principal components". I övrigt hänvisas till
ISO/TR 7405 för biologisk testning.
Över 95% av alla svenska rotfyllningar utförs med guttaperkapoints
(30). Några
systematiska tester av ingredienser och renhet hos guttaperkapoints på
den nordiska marknaden utförs inte
(90).
Varje år publicerar Nordisk Institutt for Odontologisk
Materialprøving, NIOM, listor över en rad olika materialtyper med
odontologisk användning. De produkter som hamnar på dessa listor
anses godkända av NIOM. I detta sammanhang förtjänar det att
påpekas att grunden för denna bedömning utgörs
enbart av fysikaliska egenskaper. Biologisk testning ligger inte till
grund för den aktuella bedömningen
(90).
10.2 Kommande standardisering och testning
Vid ett föredrag på den odontologiska riksstämman 1989 meddelade NIOM:s
chef, odont. dr. Ivar Mjør, att ett intensivt standardiseringsarbete för
närvarande utförs i Europa inför EG:s inre marknad 1992
(91). Arbetet som
bedrivs inom CEN gäller såväl EG- som EFTA-länder varför Sverige
kraftigt kommer att beröras av dessa regelverk gemensamma för större delen av
Europa. Arbetet bedrivs av representanter för standardiseringsorganisationer
i respektive land. Sverige är dock inte representerat och söker inte utöva
någon påverkan på ett arbete som kan få
vittgående konsekvenser för biologisk testning och certifiering av
dentalmaterial efter 1992-01-01. Av de nordiska länderna är endast Norge
representerat i arbetet kring standard för dentala material. Om Sverige på
något sätt skall kunna påverka detta viktiga område krävs omedelbara
kraftinsatser på högsta nivå inom CEN:s olika kommittéer för dentala
material. Arbetet syftar också till att öppna upp handeln i Europa genom
avlägsnande av handelshinder varför en mängd av de rotfyllnadspreparat
som är behandlade i referensmatrisen i avsnitt 12 kan komma att marknadsföras
i Sverige.
10.3 Lagstiftning
Den legala situationen då det gäller tandlagningsmaterial synes oklar. I
läkemedelsförordningen 1 paragraf, 2 mom. fastslås: "Såsom
läkemedel skall icke anses blod för infusionsändamål,
odontologiskt-tekniskt preparat, såsom tandfyllnings- och protesmaterial,
eller kirurgiskt-tekniska preparat, såsom catgut och förbandsgips."
(92). Med hänvisning till denna formulering
har förekommit en ytterst omfattande användning av förbjudna rotfyllnadsmaterial
trots SoS uttryckliga förbud, se
N2 under avsnitt 5.
SoS kan dock möjligen stödja sitt förbud på formuleringen i 1
paragraf, 5 mom.: "Då särskilda skäl äro därtill, äger
medicinalstyrelsen föreskriva, att denna förordning helt eller delvis skall
tillämpas beträffande vara, som kan användas på sätt
i 1 mom. sägs men icke iordningställts i bruksfärdigt
skick för sådant ändamål, samt beträffande
annan vara, som i fråga om egenskaper och användning står läkemedel
nära."
Frågan om 1 paragraf 2 mom. uttryckliga undantag av tandlagningsmaterial från
läkemedelslagstiftningen kan överflyglas av 1 paragraf 5 mom. mera generella möjlighet
att tillämpa läkemedelsförordningen får anses oklar. Klarhet kan
sannolikt först att nås efter rättslig prövning av frågan.
10.4 Journalföring
Såväl temporära som permanenta dentalmaterial som placeras i munhålan
skall noteras i patientjournalen. Noteringen skall gälla såväl typ av
material som fabrikat. Vidare skall både misstänkt och konstaterad
biverkning journalföras. Någon rapportskyldighet till centralt
biverkningsregister föreligger dock inte eftersom något sådant register
inte existerar för tandlagningsmaterial. Effektiv bevakning av
biverkningsfrekvenser och biverkningstyper kopplade till olika typer och
fabrikat av dentalmaterial är alltså inte möjlig
(93).