Material...07

Om verkligheten – bilder, föreställningar och förvrängningar

Bengtsson, Ulf
Dentala material ...

7. Retrograda rotfyllningar
Det finns flera fall då konventionell, ortograd rotfyllning inte utföras. Adekvat rensning av rotkanalen kan t ex inte utföras då screw-post, silverstift eller ett avbrutet instrument blockerar vägen (28). En möjlighet är då ett kirurgiskt ingrepp genom tandkött och käkben vilket ger fri tillgång till apex. Rensning av rotkanalen kan nu ske även i retrograd riktning. Vid kronisk ostit förekommer även att en del av rotspetsen avlägsnas genom apikoektomi eller rotspetsamputation (26, 27). Retrograd rotfyllning avslutas med att rotkanalen fylls och tätas med ett rotfyllningsmaterial.
En rad olika material har använts vid retrograd rotfyllning men guttaperka och amalgam synes vara de vanligast förekommande (26, 27). Den mycket omfattande användningen av amalgam som retrograd fyllning innebär att materialet ifråga måste betraktas som ett biomaterial avsett som genuint implantat.
Korrosion av apikala amalgam har framförts som ett skäl till misslyckade retrograda rotfyllningar. Hohenfelt et albeskriver en metod att reducera den apikala korrosionen genom att elektriskt förbinda den retrograda rotfyllningen med en amalgamkrona tillverkad av korrosionsbenäget, zinkberikat amalgam. Den elektriska förbindningen utgörs av ett metallstift som är applicerat mellan den retrograda och den koronala delen av restaurationen. Genom detta förfarande ändras det elektrokemiska förhållandet vid rotspetsen så att korrosionen istället flyttas ut till munhålan där den zink-berikade amalgamkronan fungerar som offeranod (72).
En rad undersökningar slår fast att amalgam är en instabil förening som kontinuerligt avger kvicksilver (99, 100, 101, 102). De flesta undersökningarna gäller dock amalgam använt som konventionellt tandfyllnadsmaterial, inte i retrograda rotfyllningar. Amalgamets instabilitet vid konventionell användning visas t ex av Hahn et al(103).Amalgam med radioaktivt märkt kvicksilver placerades i 12 molarer på ett fullvuxet får. Efter 29 dagar avlivades djuret. 32 olika organ och kroppsvätskor analyserades. Kvicksilver härrörande från amalgamet återfanns i samtliga. Den systemiska spridningen styrks också av helkroppsmätning avseende kvicksilver från amalgam. Trots att undersökningen inte gäller retrograda rotfyllningar visar den tydligt amalgamets betydande instabilitet.
N2 rekommenderas av Sargenti vid retrograd rotfyllning (35, 45).
Glasjonomercement förefaller dra till sig ett ökande intresse som material vid retrograda rotfyllningar (73, 74). Glasjonomer har, liksom en rad andra dentalmaterial, en avsiktligt inbyggd instabilitet som resulterar i en långvarig frisättning av fluor (84). Tay och Braden fann t ex vid sin undersökning av fluordiffusion från glasjonomercement dels en initial och snabb frisättning av fluor, dels en något långsammare frisättning som pågår under lång tid (75).
Fluorhaltiga sköljmedel och sugtabletter använda i kariesprofylaktiskt syfte regleras av läkemedelslagstiftningen och är receptbelagda (22). Användningen av en rad nya tandlagningsmaterial med avsiktligt, kontinuerligt fluorläckage också i kariesprofylaktiskt syfte, är helt oreglerad.

Om verkligheten. ISSN 1650-9331. Utgivare och ©: Bo Walhjalt och respektive författare

onsdag 4 december 2002

Adress till denna artikel: www.gbg.bonet.se/bwf/art/endo-07.html