Om verkligheten – bilder, föreställningar och förvrängningar
 
 
 

Dentala material...

Sammanfattning

Summary

Rotfyllning

Devitaliserings-
medel...

Permanenta rotfyll-
nadsmaterial

N2, TCM och RC2

Tidigare använda devitaliserings-
medel...

Retrograda rotfyllningar

Överskott

Tandfyllnadsma-
terialens renhet

Standardisering...

Kommentarer...
biokompatibilitet

Referensmatris

Lexikalisk förteckning...

Korsreferenser över  synonymer

Referenslista

Alfabetiskt  register

divider

   

   


Bengtsson, Ulf

Dentala material ...


4. Permanenta rotfyllnadsmaterial

Rotfyllnadsmaterial kan delas in i plastiska, fasta, sealers, pastor och cement.

Guttaperka hänförs till plastiska och silverstift till fasta. Ingen av dessa har förmågan att täta mot rotkanalens vägg. Eftersom rotfyllningens täthet är fundamental för ett lyckat resultat används dessa rotfyllnadsmaterial undantagslöst tillsammans med en speciell tätningsmassa, en sk sealer.Till pastorna dvs material som aldrig stelnar, räknas t ex kalciumhydroxidpastan, ofta använd som långtidsinlägg (23).

Cementen är stelnande beredningar som används som enda rotfyllnadsmaterial. Exempel på sådana cement är N2, RC2B och Endomethasone. N2 har dock även rekommenderats som sealer (35).

4.1 Guttaperka

Enligt Andersson et alutförs ca 97% av alla rotfyllningar enligt HG-metoden, KG-metoden eller standardiserad rotfyllnadsteknik (30). Detta innebär att huvudparten av rotfyllningen utgörs av guttaperka. Beteckningen guttaperka kan för en yttre betraktare vara något vilseledande eftersom materialet bara till ca 1/5 består av egentlig guttaperka.

Smithoch Williams uppger följande sammansättning (1):

Zinc oxide 59-75%
Gutta-percha 19-22%
Heavy metal salts 1-17%
Wax or resin 1-4%

Friedman et al uppger (6):

Zinc oxide 66%
Gutta-percha 20%
Heavy metal sulfates 11%
Waxes or resins 3%

Linkeoch Chohayeb har angivit innehållet i guttaperkaspetsar av fabrikatet MYNOL ® till följande (3):

Barium sulfate 59%
Gutta-percha 20%
Zinc oxide 16%
Undisclosed material 5%

Spångberg använder Gutta-percha Germicidal (De Trey Frères S.A., Zürich, Switzerland). Enligt tillverkarens innehållsförteckning består materialet av "vanlig guttaperka plus en hemlig, antiseptisk tillsats" (98). Observera att materialet är belagt i arbete från 1969 varför frågan om användning idag är något oklar.

Se vidare avsnitt 9.3: Föroreningar i tandlagningsmaterial.

4.11 HG-metoden

Vid HG-metoden (Hartskloroform/Guttaperka) fylls rotkanalen med en sealer, hartskloroform:

Harts 8%
Kloroform 92%

Efter det att preparatet fått verka och delvis sugits in i dentintubuli sugs överskottet ut. En tillpassad guttaperkaspets doppad i ren kloroform eller hartskloroform förs sedan upp i rotkanalen. Under successiv lateralkondensering (not 1) förs ytterligare kloroform- eller hartskloroformdoppade spetsar upp i rotkanalen runt centrumspetsen. Metoden är ursprungligen amerikansk och hartskloroform kallades där Callahan's solution. Metoden används idag endast i Sverige (23, 36). I detta sammanhang bör påpekas att dentinet inte är en massiv och helt tät vävnad. Tunna kanaler sk dentintubuli, löper från emaljgränsen, genom dentinet och in till pulpan. Närmast pulpan finns ca 60.000 sådana kanaler per kvadratmillimeter (23). Senare forskning har dessutom påvisat förekomsten av radikalt större dentintubuli med en diameter av 5-40 microm (37). Dentinet kan alltså liknas vid en svamp eller pimpsten med förmåga att i viss grad suga upp alla dentalmaterial det kommer i kontakt med.

4.12 KG-metoden

Vid KG-metoden (Kloroperka/Guttaperka) blandas kloroperkapulver och kloroform till en vispgräddsliknande sealer. Innehåll i KloroperkaN-Ø (1):

Pulver:
Canada balsam 19,6
Resin 11,8
Gutta-percha 19,6
Zinc oxide 49,0
Vätska:
Chloroform 100

Kloroperkan matas maskinellt upp i rotkanalen med en sk lentulonål. Principiellt kan tillvägagångssättet liknas vid en skruvmatare där skruven motsvaras av lentulonålen och det omslutande röret av rotkanalen. En guttaperkaspets avklippt till lämplig längd placeras därefter i rotkanalen som tätning vid apex. I övrigt utföres KG-metoden på samma sätt som HG-metoden (23).

4.1.3 Standardiserad metod

Standardiserad rotfyllningsmetod skiljer sig från KG-metoden enbart därigenom att den centrala guttaperkaspetsen givits motsvarande form som det sist använda rotkanalinstrumentet vid rensningen av kanalen. Spetsens nedre del kommer då att sluta tätt mot den uppfilade kanalens nedre del likt korken i en flaska (23).

4.2 Silverstift

Rotfyllning med silverstift tillsammans med en sealer har visat sig ha flera nackdelar, huvudsakligen pga korrosion av silvret. Metallen består ofta inte av rent silver utan innehåller små mängder av koppar, nickel mm (1). Korrosionsprodukterna har visat sig vara både allmänt irriterande för vävnaden och cytotoxiska (1, 38). Eftersom Anderson et alinte nämner silverstift som rotfyllningsmaterial är användningen idag sannolikt begränsad (30). Milthon och Reit anger dock silverstift som indicerade vid speciellt trånga och böjda rotkanaler varför begränsad användning i speciella fall inte kan uteslutas (23).

4.3 Kerr Sealapex

I ett vällovligt försök att komma ifrån användningen av kloroform vid endodontisk behandling har Kerr Sealapex introducerats på den svenska marknaden. Preparatet är en sealer avsedd att användas tillsammans med guttaperka eller silverstift. Pastan uppges ha följande sammansättning (9):

Baspasta:
Kalciumoxid mängduppgift saknas
Kalciumhydroxid mängduppgift saknas
Zinkoxid mängduppgift saknas
Katalysatorpasta:
Högmolekylär vikt av salicylatresin mängduppgift saknas

Preparatet illustrerar på ett slående sätt den svenska läkemedelslagstiftningen. Det tillverkande fÖretaget publicerar ett reklamblad med ingående uppgifter om läkande effekter:"..bidrager till snabb läkning. ...befrämja bildningen av hård vävnad. ...anmärkningsvärda läkande egenskaper." (105). Dessa uppgifter om läkande egenskaper innebär att preparatet klassificeras som läkemedel (106). Eftersom någon läkemedelsregistrering inte skett har försäljningen fortgått olagligt. Hade inga påståenden om medicinska effekter gjorts hade preparatet kunnat försäljas helt lagligt eftersom tandlagningsmaterial inte omfattas av läkemedelsförordningen (92). Något tillspetsat kan alltså sägas att i detta hänseende är läkemedelsförordningen en annonslagstiftning och inte en läkemedelslagstiftning. Det juridiska läget för preparatet är oklart i publiceringsögonblicket.

Reklambladet innehåller inga uppgifter om preparatets exakta sammansättning. Broschyren innefattar dock litteraturhänvisning till fyra vetenskapliga artiklar för att dokumentera preparatet. Dessa artiklar visar sig vara interna, opublicerade rapporter utan uppgifter om materialets exakta innehåll. På tre av dessa finns angivet en svensk medarbetare som endast delvis varit inkopplad på undersökningarna. Trots begäran från denne vetenskapsman att tas bort som författare fortsätter företaget att hänvisa till honom.

4.4 N2 och övriga material

Enligt den ovan citerade undersökningen används ZOE-cementet (ZinkOxid-Eugenol-cement) N2 av 1 - 2% av tandläkarkåren. Materialet är förbjudet att föra in i landet, försäljning är förbjuden och användning förklarad strida mot vetenskap och beprövad erfarenhet, se N2 nedan (39).

Sverige hade 1988-12-31 ca 333.000 innevånare med utländskt medborgarskap och ca 383.000 svenska medborgare födda i utlandet (41). Många av dessa 716.000 kan förväntas ha åtnjutit tandvård utanför Sveriges gränser. Det är alltså sannolikt att ett antal patienter i svenskt tandvård har blivit behandlade med material och metoder främmande för svensk tandvård. Med tanke på att tandlagningsmaterial oftast marknadsförs på en internationell basis kan alltså inget rotfyllnadsmaterial noterat i referensmatrisen under avsnitt 12 helt uteslutas i den svenska befolkningen.

Not 1: Kondensering betecknar inom odontologin sammanpackning och har ingenting med det fysikaliska begreppet kondensation att göra.

prev           next


Om verkligheten. ISSN 1650-9331. Utgivare och ©: Bo Walhjalt och respektive författare

onsdag 4 december 2002

Adress till denna artikel: www.gbg.bonet.se/bwf/art/endo-04.html